Diskbråck, stenos och artros i halsryggen
I nacken kan förslitningar på diskar och artros i halsryggens led orsaka nack- och/eller armsmärta, domningar och svaghet i muskler. Diagnosen ställs med magnekameraundersökning (MR), ofta med tillägg av CT (Computertomografi). MR- och CT-undersökning genomförs beroende på radiologisk kliniks tillgänglighet och prioritering allt från et par dagar till veckor efter remittering.
Smärta utstrålande i arm eller i nacke behandlas i första hand “konservativt” med antiinflammatorisk medicin och via naprapat eller fysioterapeut. Nackspecialiserad fysioterapi har visat sig ha mycket god effekt på ihållande besvär. Bättras inte armsmärta betydligt efter sex veckors behandling, eller har nackvärken hållit i mer än tre månader, kan det bli med kirurgi.
Patienter med tryck mot ryggmärg och tillhörande symptom, svaghet i arm eller utstrålande smärta i arm som inte svarar på smärtmedicin kan med fördel genomgå kirurgi tidigt i förloppet.
Operation i halsryggen
Vid utebliven bättring av konservativ behandling, eller vid grava symptom rekommenderas kirurgi.
Beroende på medicinsk prioritering och möjlighet är väntetiden på kirurgi mellan ett och fyra veckor.
Vid operation går man med skonsam, mikrokirurgisk teknik in till kotpelaren på fram eller baksidan av kotpelaren, beroende på var förslitningar sitter. Under mikroskop genomförs skapas utrymme för nerver och vid behov ryggmärg.
Ofta används kroppsvänliga titanimpantat för att stabilisera kotan.
Som patient tillbringar du en till två timmar på postoperativ övervakningsavdelning. Därefter kommer du till vårdavdelningen där du kommer upp och rör dig fritt (mobiliseras fritt).
Standard är att man åker hem nästa morgon efter informativt samtal med behandlande kirurg och fysioterapeut. Med sig får man läkarbrev, digitalt recept och sjukskrivning samt fysioterapeutiskt rehab-program.
Vid kirurgi används genomlysning med röntgenstrålning i låg dos, där nyttan överstiger riskerna. Mer information om röntgenstrålning finns på www.1177.se/fragor--svar/nationellt/behandling--hjalpmedel/ar-det-farligt-att-rontgas/.
Diskbråck, recess- och spinal stenos i ländryggen
I ländryggen kan förslitningar på diskar och förtjockning av ryggens led och bänder orsaka bensmärta, domningar och svaghet i benens muskler samt ryggvärk. Diagnosen ställs med magnekameraundersökning (MR). MR-undersökning genomförs beroende på radiologisk kliniks tillgänglighet och prioritering allt från et par dagar till veckor efter remittering.
Diskbråck
Smärta utstrålande i ben eller pga diskbråck behandlas i första hand “konservativt” med antiinflammatorisk medicin och via naprapat eller fysioterapeut. Bättras inte armsmärta betydligt efter sex veckors behandling finn anledning till kirurgis behandling.
Patienter med svaghet i ben eller utstrålande smärta i arm som inte svarar på smärtmedicin kan med fördel genomgå skonsam kirurgi tidigt i förloppet.
Recess- eller spinal stenos
Smärta i ett ben pga ensidig förtjockning av ryggens led och bänder (recess-stenos), eller båda ben pga trängsel i hela ryggkanalen (spinal stenos) brukar behandlas kirurgisk.
Operation i ländryggen
Vid diskbråck med utebliven bättring av konservativ behandling, eller vid grava symptom rekommenderas kirurgi. Likaså vid recess- eller spinal stenos.
Beroende på medicinsk prioritering och möjlighet är väntetiden på kirurgi mellan ett och fyra veckor.
Vid operation går man med skonsam, mikrokirurgisk teknik in på baksidan av kotpelaren. Under mikroskop eller lupp skapas utrymme för nerverna.
Som patient tillbringar du en till två timmar på postoperativ övervakningsavdelning. Därefter kommer du till vårdavdelningen där du kommer upp och rör dig helt fritt (mobiliseras fritt).
Standard är att man åker hem nästa morgon efter informativt samtal med behandlande kirurg och fysioterapeut. Med sig får man läkarbrev, digitalt recept och sjukskrivning samt fysioterapeutiskt rehab-program.
Vid kirurgi används genomlysning med röntgenstrålning i låg dos, där nyttan överstiger riskerna. Mer information om röntgenstrålning finns på www.1177.se/fragor--svar/nationellt/behandling--hjalpmedel/ar-det-farligt-att-rontgas/.
Segmentell rörelsesmärta i ländryggen
I ländryggen kan förslitningar på diskar och artros i ryggens led orsaka svår ryggvärk, ofta med tillägg av bensmärta. Diagnosen ställs med magnetkameraundersökning (MR). MR-undersökning genomförs beroende på radiologisk kliniks tillgänglighet och prioritering allt från et par dagar till veckor efter remittering.
Smärta i ryggen behandlas i första hand “konservativt” med antiinflammatorisk medicin och fysioterapi. Ryggspecialiserad fysioterapi har visat sig ha mycket god effekt på ihållande besvär. Bättras inte ryggvärken betydligt efter tre till sex månaders behandling, och besvären går ut över arbets- och privatliv, kan det bli aktuellt med kirurgi.
Fusionsoperation i ländryggen
Vid ryggvärk med utebliven bättring av konservativ behandling genomförs en fusionsoperation, ofta kallat steloperation i ländryggen.
Beroende på medicinsk prioritering och möjlighet är väntetiden på kirurgi mellan fyra och sex veckor.
Vid operation går man in på baksidan av kotpelaren. Kotorna skruvas i hop med titanskruvar och -stag så att diskarna och lederna låses. Således bär titanet kroppens vikt och avlastar smärtsamma diska och led. Vid tillägg av nesmärta skapas det under mikroskop eller lupp utrymme för nerverna.
Som patient tillbringar du en till två timmar på postoperativ övervakningsavdelning. Därefter kommer du till vårdavdelningen där du kommer med hjälp av personal kommer upp och går (mobiliseras fritt).
Standard är att man åker hem på morgonen efter två övernattningar på avdelningen. Vid utskrivning hålls ett informativt samtal med behandlande kirurg och fysioterapeut. Med sig får man läkarbrev, digitalt recept och sjukskrivning samt fysioterapeutisk rehab-program.
Vid kirurgi används genomlysning med röntgenstrålning i låg dos, där nyttan överstiger riskerna. Mer information om röntgenstrålning finns på www.1177.se/fragor--svar/nationellt/behandling--hjalpmedel/ar-det-farligt-att-rontgas/.